poppycock

Känner att en uppdatering är på sin plats, händer inte så mkt som jag känner är av allmänt intresse men wtf. I onsdags drog min grupp igång med stadsanalys uppgiften. Ersboda bjöd på snöyra och snålblåst, kan ha bidragit till att jag inte tyckte det var en särskilt gemytlig del av Umeå stad. Söderslätt däremot som vi besökte i torsdags var desto mysigare med sin lummighet (antar jag, var en himlarns massa träd där iaf) och söta villor.

Fredagsförmiddagen spenderades i Kultlab för att sedan avslutas med lunch på iksu. Spännande förresten det där med att iksu är anmälda till skatteverket, man kan ju fundera på hur det blir om iksu faktiskt är olagliga. Jag gillar ju stället men lagen ska de ju förbaske mig följa! Under eftermiddagen spenderade jag hutlösa mängder pengar, närmare bestämt två månadshyror, pengarna jag egentligen skulle ha sparat och levt på i juni, på ett par K2 Burning Luv (ett par skidor alltså). Fuck yeah! Det där med att jag kommer att svälta i juni får jag lösa då, i välfärdsstaten Sverige är ju ändå sannolikheten att bli vräkt och dö svältdöden minimal!

Har städat mina garderobsutrymmen idag. Hädanefter blir det en-in-två-ut principen som kommer att tillämpas. Får nästan ångest när jag tänker på hur mkt saker jag har som knyter sig till mig. Tror på det där att mindre ägodelar gör dig mera fri. Men hittintills har inget som inte är sönder eller superfult slängts så ni som känner att ni vill gå igenom den påse med kläder jag har under sängen och kanske fynda i den är välkomna! Resten skänks såsmåningom till välgörenhet!

Lyssnade för övrigt på matchen modo-frölunda på radion idag. Jag var så nervös så jag höll på att gå i bitar, det är tio gånger värre att lyssna på matcher än att se dem! Speciellt då de gör avbrott i sändningen från den matchen man vill höra för att referera andra matcher, då blir jag ju nipprig! Det kan ju hända något viktigt! 
Men nu har jag lugnat ner mig och middag väntar!

Tjipp, tjipp!
/Karin

Ikväll, den tjugofemte januari 2010, dog min morbror Harry. Han dog i cancer vid 69 års ålder.

Vissa kanske tycker att det här är alldeles för privat, då kan ni sluta läsa nu för jag behöver dela med mig av det här. Jag har aldrig varit en person som håller saker för mig själv, har jag en känsla eller en tanke så får min omgivning reda på den och så är det den här gången också. Dessutom är sorg lättare att bära om man delar den, det vet jag av erfarenhet. Jag sörjer och kommer under en tid framöver att behöva folk som bryr sig, folk som frågar hur det är eller bara ger mig en kram när vi ses. Jag sörjer och tänker inte hymla med det. Jag kanske ler och skrattar och kan prata om andra saker, och jag behöver tänka på annat. Därför kommer jag försöka leva och vara som vanligt så mycket som möjligt. Men innerst inne sörjer jag.

Harry var en fin man. Han hade sitt hus och sin sommarstuga och sin fru Gun. Han var en stillsam trygg man som ofta skrattade. Tyvärr måste jag medge att jag inte alls kände honom så bra som jag velat, jag trodde alltid att det fanns tid, men jag visste att han alltid fanns där om jag skulle behöva honom.

Just nu går mina tankar främst till Gun. Harry och Gun var gifta i cirka 40 år. De har inga barn. Hur går man vidare när den man delat allt med i årtionden tas i från en? Det går inte att föreställa sig vad hon går igenom nu.

Ta hand om er själva och era nära och kära. Familj och vänner är det viktigaste och finaste man har!

/Karin

Nyhetsrapportering kan ju vara ganska lam. Ibland är den lite krånglig och det känns som man borde börjat hänga med i nyheterna lite bättre lite tidigare, och jag tycker ändå själv att jag hänger med i vad som händer i världen ganska bra. Vad som slog mig igår när det där med den där facebook-gruppen som lovade välgörenhetspengar till jordbävningsoffer i Haiti men visade sig vara en bluff http://sydsvenskan.se/sverige/article621983/Facebookgrupp-for-Haiti-avslojad-som-bluff.html är att folk i allmänhet, inklusive jag själv, är ganska naiva så fort det är någon som säger att de ska skänka pengar till välgörenhet, må vara till vad syfte som helst, folk är fortfarande lika naiva. Denna naivitet slog mig först som smått patetisk, det borde som vara allmänt kännt vid det här laget att man inte ska lite på vad som helst utan vara försiktig med vilken information man tror på. Men så kom jag på att den naivitet är inte patetisk utan faktiskt lite hoppingivande, den betyder ju att folk i allmänhet inte är riktigt så cyniska som man tror. Cynism är en ful egenskap, även om den kanske kan skydda en från sånt som kan skada på ena eller andra sättet så leder den också till att folk är rädda och misstror sina medmänniskor. Jag lever hellre i en värld där folk går med i icketrovärdiga välgörenhetsgrupper på facebook för att de bryr sig åtminstone lite än i en värld där alla är cyniska och inte bryr sig om någon annan än sig själv.

För övrigt drog jag på munnen åt hur ett citat ur den här artikeln http://www.dn.se/nyheter/varlden/nytt-skalv-i-haiti-1.1030205 togs ur sitt sammanhang på dn's första sida. Länken såg ut ungefär såhär; Magnituden 6,1: "Anmärkningsvärt stort och kan ha ställt till med skada". Eh ja? Hur kan ett så stort skalv INTE ställa till med skada? Idioter till webredaktörer liksom :P

Ytterligare en sak i dagens nyhetsrapporterande (läst i aftonblaskan så det bör väl tas med en nypa salt, jag borde verkligen sluta läsa den tidningen!) som jag hade lite kul åt var att Fredrik Reinfeldt nu säger ungefär samma sak som Göran Persson sa inför förra valet, nämligen att det går bra för Sverige, medan Mona Sahlin vill ha fler jobb. Alltså ombytta roller från valet 2006, regeringspartierna gör vad de kan för att sitta kvar vid makten och försöker därför övertyga oss väljare om att allt är, eller är på väg att bli frid och fröjd i riket medan oppositionen gör tvärtom och försöker övertyga oss om att allt är mer eller mindre åt helsike. Det är tråkigt att dagens politik ofta handlar mer om att säga tvärtemot vad motståndarna säger vad de än säger snarare än att faktiskt fokusera på sin egen politik och låta de frågor där man är mer eller mindre överens stå i bakgrunden.

Personligen är jag redan nu ganska säker på var jag ska lägga min röst redan nu. Även om jag kommer följa valkampanjandet, man kan ju ändre sig! För er som inte vet rekommenderar jag denna sida http://www.dn.se/nyheter/valet2010/
där kan man läsa alla artiklar publicerade i dn eller på dn's hemsida plus att det finns snabbguider till partiernas politik och annat smått och gott som kan vara bildande så här i valår.

Nu sätter vi punkt för nyhetspratandet, jag lovar att nästa inlägg ska innehålla lite mer bullshit och roligheter! Men kom ihåg; röstar du inte har du ingen rätt att klaga! Okunskap är ingen ursäkt!

Peace!

Karin

Som rubriken avslöjar är det nu änteligen klärt och betärt! Har skickat in uppsatsen och nu blir det ingen mer helger isolerade i min lägenhet på ett långt tag framöver.  Hela den här "allt har gått så bra, snart går allt och helvete-känslan" jag hade för ett tag sen kom över mig för ett par dagar sen när datorn började låsa sig varje gång jag försökte spara min uppsats för dagen. Jag har därför inte vågat stänbga ner dokumentet eller stänga av datorn sen i fredags. Men idag gjorde jag det och vissa vad som hände!!! Inget. Gött. Däremot var filen över 50MB när jag var klar så det var tvungen att konverteras till PDF. Tur att jag är awesome och kom på att den blir midre då. Och att jag visste hur man gjorde. När jag hade fixat allt det och skickat in det avslutade jag det hela med att lyckas hälla ut en halv kaffekopp över mina anteckningar. Men det ger jag fullkomligt fan i. Så det så:P

Att skriva hemtenta dagen efter kvällen före rekomenderas INTE. Jag trodde att jag var fit for fight idag och att jag kanske skulle kunna åstadkomma något vettigt men när jag för en stund sedan skulle börja fokusera slog yrseln och illamåendet till ungefär samtidigt som herr Ågren kom på besök. Han skäller på mig för att jag varit så kass på att ta anteckningar under denna kurs. Någonstans kan man ju tycka att man borde koppla att om man bara har en föreläsning med en lärare under hela kursen så är sannolikheten att det kommer en tentafråga på den föreläsningen ganska stor och att det därför är en bra idé att ta anteckningar under den föreläsningen istället för att flumma på med annat. Tänkte jag så långt? Nej. Jag vill minnas att föreläsningen sög ganska hårt och jag därför tänkte fuck it och ritade cirklar i anteckningsblocket istället.

Just nu vill jag mest dunka huvudet i bordet, men det kommer jag inte göra för då kommer väl huvudvärken på besök också. Istället ska jag tvinga mig själv att läsa avsnittet om humankapitalteorin OCH förstå det, sedan besvara åminstone en fråga innan jag går hem igen. Att jag imorgon kommer att radera och skriva om får bli morgondagens ångest.

Over and out!

K