poppycock

Gårdagen bjöd på lite av allt. Vårshopping med Karin som ledde till ett nytt skärp och en ny jacka/tröja. Alltid lite trevligt. Dock var det inte lika trevligt att vakna i går med ett nytt munsår på hela överläppen. Varför är det alltid jag som lyckas med det? Få munsår precis när man ska göra ngt roligt. I morgon bär det nämligen av till Östersund med Phillipos för att fira Valborg. Lyckades pricka in munsår sist vi var där med. Dom lär ju tro att det är kroniskt och att jag är sjukt äcklig.

Jaa... jag vet att jag tycker synd om mig själv, men man får göra det ibland. Ialla fall om man får munsår lika ofta som jag.

T.

Jag är ett tekniskt fucktard. Så, nu var det sagt. Till och med en äggklocka som kräver något mer än att jag vrider upp den överskrider min förmåga ibland. Oftast hävdar jag att det bara jävlas för mig och att det är fel på vad det nu än är för tekniska prylar jag håller på med men det händer lite för frekvent för att det ska vara rimligt. Det är helt enkelt inte sannolikt att det är fel på saker så ofta, så enda möjliga slutsats är att det är mig det är fel på.

Ett par exempel

Viktors fjärrkontroller. Hur många kan man rimligen behöva? Jag menar wtf, en var ju svårt nog! Två ska vi inte ens tala om... Jag har gett upp, vill jag göra något mer avancerat än att se på tv med tevens eget ljud, ja då är det bäst att Viktor är där. Eller någon annan som är inte är ett tekniskt fucktard.

Att e-deklarera. Eller andra e-tjänster men nu håller vi oss till e-deklarationen. Jag skulle göra det idag. Gick inte bra. Det var ett yttepytte litet avdrag jag ville göra för att det ska klirra till lite extra i kassan i sommar. Men jag hittade inte var jag skulle fylla i det. Slutade med att jag fick maila skatteverket och fråga. Återigen, jag är ett tekniskt fucktard.

Jag lovar att mina tillkortakommanden när det gäller teknisk begåvning kommer att ta en ände i förskräckelse en vacker dag. Typ att jag lyckas föra över en massa pengar till någon random människa. Eller någon gång i en avlägsen framtid då tekniken är ännu mer avancerad, att jag kör ihjäl någon stackare för att jag inte lyckas ställa in autopiloten på min svävande bil (Eee, svävare alltså).

Sen ni stackars läsare för får ju lida för min inkompetens också, jag skulle jättegärna ha en finare blogg. Men hur fan gör man?!

Jag känner mig lite som min moster, som inte ens äger en mobil. Fast riktigt så illa är det väl inte. Jag klarar mig ju hjälpligen iaf. Och jag fixar T9. Men det hade ju varit nice om det inte var så jäkla drygt att lära sig ny tekniskshit.

Over and out!

Jag vet att jag är svår att leva med 
Förlåt, förlåt, förlåt
för allt jag gjort, eller borde ha gjort
Förlåt, förlåt, förlåt
för allt jag sagt, eller kommer att säga
Förlåt, förlåt, förlåt, förlåt, förlåt
Sanningen är att utan dig är jag ingenting värd

Det här flygkaoset som råder roar mig. Jag förstår inte riktigt varför folk är så upprörda, det är ju inte direkt som att någon kan göra något åt att det är aska i luften. Möjligen Stålmannen men det är ju inte särskilt troligt. Skulle jag sitta fast någonstans ute i världen skulle jag försöka se det hela som ett äventyr. Hur ofta kollapsar halva världens kommunikationsnät liksom?

Det är också intressant att se hur pass sårbart vårt kommunikationssamhälle faktiskt är. Det är så många flöden som störs av detta och konsekvenserna kommer nog bli betydligt mer långtgående och omfattande än vad någon småbarnspappa  som sitter fast i Turkiet och ojar sig över att det inte finns barnsäkerhet på bussen de erbjuds att ta hem kan föreställa sig. Helt plötsligt är inte avstånden i världen särskilt små längre och det ska bli spännande att se hur många ögon som öppnas för hur många plan som går kors och tvärs över jordklotet varje dag.

Och tänk vad häftigt det vore om askmolnet inte försvinner inom en snar framtid utan ligger kvar i atmosfären och fortsätter att störa flygtrafiken. Vårt samhälle kommer att tvingas till sådana enorma anpassningar att det är svårt att föreställa sig. Tänk om det sträcker sig över en hel månad? Eller ett år? Eller flera år? Att resa kommer inte vara så lätt längre, inte heller att få leveranser av färska varor från andra sidan jordklotet. Tänk om detta blir något positivt där vi konsumenter på riktigt inser hur stor skillnad det skulle göra för miljön att vi gör medvetna val i butikerna för att minska transporter. Det kan bli en mindre död för kommunikationssamhället, coolt kan det bli!

Over and out!
/Karin

Insåg idag att våren kommer att bli helt galen, men det gillar jag! Det är mycket att göra och jag har lite blandade känslor inför det. Nästan allt som jag vill/måste göra känns kul och det är så mycket som jag ser fram emot men samtidigt känner jag ett behov av att få ha en period av lugn.

Jag fick nämligen nyligen ett riktigt tråkigt besked som jag skulle vilja ha tiden att tänka över och bearbeta, men det känns som det kommer att komma ikapp mig någon gång till sommaren när jag faktiskt sätts i situationen att måsta hantera det. Vilket känns  dumt. Nu låter det som att det är något fruktansvärt som har hänt, och det kan det ju vara beroende lite på hur man ser det, det är det inte. Men jag tycker att det är väldigt väldigt tråkigt!

Det här med vår har jag kluvna känslor inför. Klart att det är härligt med vår men jag har ju haft en helt awesome vinter och är inte redo för att den ska vara slut riktigt än. Jag vill åka mer skidor! Jag är inte klar med den här säsongen ännu, det finns så mycket kvar att bli bättre på och så mycket mer som jag vill testa i backen. Förhoppningsvis blir det schysst åkning på vår lilla tripp till fjällen i helgen :)

Inte vet jag om jag ser fram emot sommaren så mycket heller, tar ju så mycket tid att ha ett jobb :P Det är soft med pengar men det vore ju sjukt mycket mer värt om man bara kunde få pengarna och vara ledig! Eller hur? Konstaterade för ett tag sen att om man ska hitta på något som tar mer än en helg i anspråk så ska man banne mig passa på att göra det under läsåret, som student har man ju oförskämt mycket tid över! :P

Imorgon blir min sista dag av uppladdning inför våren sedan börjar avbetningen av listan; fjälltripp, pluggapluggaplugga, träning ala beach 2010, sittning, nollningsplanering, brännbollsyra, grillning, utehäng och alla andra små goa grejer som jag har bestämt ska ske i vår!

Peace!
/Karin

Så har jag återkommit till Umeå efter en vecka hemma och påskhelg i fina Marsliden tillsammans med härliga familjen Bretting, och det känns ganska gött. Jag är laddad inför kommande vår, för nu känns det på riktigt att den är på väg! Saker som legat och väntat på att jag ska ta tag i dem ska det grabbas tag i och närmaste tidens nöjen lockar =)

Lillebror med flamma är på besök till på lördag så det enorma hårdpluggandet jag föreställer mig att jag kommer att ägna mig åt får vänta tills åtminstone söndag. Eller måndag. Men jag pallrar mig i alla fall iväg till gästföreläningen i morgon i samhällsvetarhusets skumma salar.

Inspirationen till ett roande blogginlägg infinner sig inte riktigt för närvarande så jag återkommer när jag har något intressantare att förtälja, eller något som går att säga på ett intressantare sätt!

So long så länge!

/Karin