Boktips!

Borta bäst av Sara Kadefors

Om en kvinna som lever på ingenting i sin bil efter ett misstag hon gjort. Det äts kvarlämnad mat på IKEA, sovs i källare i hyreshus, spioneras på familjen och plockas upp liftare av tvivelaktigkaraktär.

Den är inte rolig så ofta att man kan säga att det är en rolig bok, snarare påtalar den ett skadligt beteende och den smått tragiska huvudpersonen gör mig irriterad, hon uppför sig så dumt!

Men Kadefors berättarstil gör ändock att man fastnar till slutet och boken är läsvärd!





Samhällets företrädare


Bästa kommentaren angående Sven Otto Littorins påstådda sexköp hörde jag från en riktigt krutgubbe:

"Ibland tror jag att samhällets företrädare är sämre än de medborgare de är satta att företräda. Djävla äckel!"


Om det hela är sant: Word!


Konsten att hålla tiden...

...verkar förvärvas med kvinnlighet och ålder.

Den slutsatsen drar jag visserligen utan några som helst vetenskapliga belägg och helt utifrån mina egna erfarenheter efter att själv ha fått uppleva killars oförmåga att komma i tid. Visserligen är jag själv fullständigt värdelös på att komma i tid men jag skyller det på att jag varken är särdeles kvinnlig och jag har heller inte kommit upp i någon avsevärd ålder. Dessutom kommer jag "bara" sent till sådant som det inte gör något att komma sent till, och då brukar jag meddela detta till eventuella drabbade, eller så kommer jag sent med ovilje. Typ för att bussen är sen eller jag glömde att ställa väckaren.

De få killar jag känner som så gott som alltid håller tiden är antingen av relativt hög ålder eller relativt kvinnliga i förhållande till sina manliga jämlikar. De allra flesta har en tendens att dyka upp sent, om det så är bara lite sent (typ 1 minut) eller väldigt sent (beror på vad det är som man ska vara i tid till om det är väldigt sent eller inte). Vad är det som gör att män/killar alltid hittar saker de absolut måste göra innan de ska någonstans? Sånt som egentligen kan vänta men de gör det ändå? Och att många väntar till allra sista stund innan de gör sig iordning för att ge sig iväg?

Jag fattar inte!


Le Weekend!


Ikväll får jag äntligen sova med Viktor igen! Konstigt att man kan längta så mycket efter någons kroppsvärme när det är såhär varmt ute.
 
Imorgon jobbar jag 9.55-14.
Imorgon eftermiddag/kväll besökes Skule visfestival. Barndomsminnen och picknick blir det

Lördagnatt spenderas i stugan, där jag sedan stannar till på tisdag. Jag ska läsa, gå promenader, bada, sola och allmänt bara njuta av tystnad och avskärmning från civilisationen. Om så tredje världskriget bryter ut kommer jag inte veta det förrän på tisdag, förutsatt att ingen ringer och talar om det för oss då...

Återkommer alltså i mitten av nästa vecka, om jag inte av någon anledning gör ett inlägg till idag :P

Simma lugnt! 


Såhär vill jag att det ska se ut på lördag!


Crazyas tärna!


Igår var jag i och badade i en sjö i en av grannbyarna. Vädret var inte toppen men det var varmt i vattnet och jag hade trevligt sällskap så jag såg framemot det hela, men på väg ner i vattnet, tro på fan om jag inte blir attackerad av en tärna!

Jag kom av misstag för nära tärnans bo, där den förmodligen ruvade på ägg och den blev inte lite aggressiv. Den skrek och gjorde utfall mot mitt huvud. Det är INTE kul att känna en fågel träffa huvudet! Jag sprang för allt vad tygen höll, och tärnan kom efter. Måste ju sett helt hysteriskt kul ut inser jag i efterhand men jag blev lite putt då sällskapet skrattade, jag var ju livrädd! Såg ju framför mig hur den skulle kamikazestörta mot mitt ansikte och borra in näbben i ögat på mig. Men jag slapp undan med blotta förskräkelsen, tack söte jesus....

Crazyas tärna!


Historien om idolpojkarna och karusellen


Vi träffade alltså två idolpojkar i lördags, närmare bestämt den pojke 1: som flippade burgare innan Idol och sjunger som om någon stulit hans manlighet samt den pojke 2: som jag inte ens vet namnet på  men enligt säkra källor var han med i samma säsong som idolpojke 1. Eller träffade och träffade, vi såg dem. Och  de var sjukt underhållande!

Det hela började i kön till karusellen extreme, liknande den på bilden nedan. Vi står lite framför dem och deras kompisar och har precis uppmärksammat dem när en inte helt vid sina sinnens fulla bruk oskyldig 91a kommer gående. Jag stoppar flickstackarn och utmanar henne att säga till idolpojke 1; "Om jag hade varit med i Idol samtidigt som du, då hade jag kickat ditt ass!" Såhär i efterhand inte jättekul och ganska inte snällt, men kommentaren från pojkens tjejpolare var obetalbar "Det är sådana där kommentarer som får dig att brinna i helvetet. Och det gör ont!" Herregud vad vi skrattade!

Nästa underhållning kommer under själva karusellåket. Vi hamnar mittemot idolpojkarna, idolpojke 2 ser ganska nervös ut men idolpojke 1 ser fullständigt skräckslagen ut, och fortsätter göra så under hela åket. Varvat med att se ut som han ska spy och att krama idolpojke tvås lår för vad det såg ut som allt vad han var värd. Jag tror vi skrattade lika mycket åt det som åt själva åket! Jag kanske verkar elak som bara den nu men de såg så roliga ut, jag kan bara inte låta bli att skratta åt det!

Var för övrigt en riktigt rolig karusell, men ockerpriset hade nog inte varit värt det om de inte suttit mittemot oss!




Logga ut från facebook och gör något åt ditt liv!


Det verkar gå en narcissistisk epidemi just nu. Inte bland klämkäcka storbloggare, "kändisar" och sånt folk utan bland vanligt folk som till synes helt plötsligt skaffat sig ett behov av uppmärksamhet. Aldrig förr har jag sett så många gnälliga blogginlägg och klagande facebookstatusar (heter det så?) som nu bland folk jag mer eller mindre känner, och jag börjar bli less. Hörde en tjej klaga över att hon var tvungen att gå till jobbet för ett par dar sen (ingen jag kände utan jag bara tjuvlyssande lite när jag gick förbi henne på stadens gator) och kände ett behov av att snäsa åt henne att hon ska vara glad att hon har ett jobb! Det ska man vara glad åt! Och sen alla dessa som skriver kryptiska, halvt "jag-är-suicidal" statusar på facebook: Logga ut från facebook och gör något åt ditt liv då för i hällvätte!

I ärlighetens namn så vet jag ju egentligen ingenting, kanske folk har pissiga liv, men varifrån kommer denna önskan att hänga ut sina problem i offentligheten? Lite kan man ju göra det, (folk som är överdrivet klämkäcka, duktiga och perfekta jämt och ständigt vill man ju bara dö på) men måste man verkligen tala om det för alla 200 personer som kan se vad man gör på facebook, vad kommer det för got utav det? De som bryr sig om hur man mår lär ju ta reda på det i alla fall, eller?

Min uppfattning är dock att i 99% av fallen bölar folk över sånt som inte kommer spela någon roll om en vecka, och att flera av de som uppdaterar om hur ledsna dom är inom 48 timmar kommer att uppdatera om hur lyckliga dom är (jojohumör?). För det mesta är ju faktiskt i-landsproblem, det som skrämmer mig är att folk inte verkar förstå detta själva....

Så jag slår ett slag för integriteten och hidar alla de som ömkar och jämrar sig över sina hemska liv, bloggarna tänker jag inte lova att jag slutar läsa för mellan varven kommer det ju intressanta inlägg också.

Over and out!


The bloggtorka is (ska bli) över!


Jag har inte haft så mycket att plita ner här på sistone, och varför blogga om jag inget har att säga? Men nu, när jag börjat jobba på riktigt hoppas jag på att inspirationen ska återkomma!

Midsommar var iaf hur lyckad som helst, om någon är intresserad av att veta. Maten var god, bastun var varm, solen lös mestadels, alla gick en långpromenad, några gick två. Någon somnade i en bil, en annan hos sin lärjunge. Någon brände sig på ett varmt rör, en annan skar sig på en konservburk. Summa summarum en bra helg.

Angående jobbet kan jag bara säga so far so good. Arbetstiderna är okej, arbetet soft, arbetskamraterna fina och kaffet är gott. Och jag har tillgång till internet hela tiden, kan inte bli bättre. Enda är väl att jag vill jobba mer men chans till det hoppas jag kommer! Och för en bokmal som jag är ju jobb i en bokhandeln seventh heaven, har redan en liten papperslapp i min bakficka med titlar jag ska inhandla nu och senare.

Jag har också en liten historia om två pojkar från idol och en karusell att berätta, men det får bli senare. Bara för att ha bloggstoff!

Peace!


Midsommar!

Nu lämnar jag stan till fördel för firande av den finaste av högtider i sommarstugan i Nordingrå. Det enda jag inte lyckats komma på att fixa är musik, men det får la gå. Uppdatering om hur det hela avlöpte kommer på söndag eller i början på nästa vecka!
Peace!
Karin

För övrigt...


...borde inte Tone uppdatera snart? Vi är ju faktiskt två som ska skriva den här bloggen
men jag tycker mest att det är en one-man-show jag!
Ni som känner Tone kan ju pika henne lite,
resten av er får vänta med spänning på hennes nästa inlägg:)

Long time...


... no see!

Men nu är jag tillbaks igen! Har inte hänt så där väldans jättemycket sen sist men ett par iakttaglser tänkte jag bjuda på.

1.Sommarlovet har en förslappnade inverkan på mig. Åtminstone när det kommer till att hålla sig ajour med vad som händer i världen. Vanligtvis brukar mina morgonar se ut som följer: Stiga upp, slå på nyhetsmorgon, göra kaffe, göra mig i ordning, äta frukost, påbörja dagens sysslor. Alternativt: Stiga upp, slå på nyhetsmorgon, göra kaffe, göra mig i ordning, äta frukost, slå på datorn kolla DN och facebook. Jag startar alltså alltid dagen med nyheter i någon form och kvällstid brukar jag försöka se åtmionstone en nyhetssändning. Inte nu längre. Jag har inte sett nyhetsmorgon en dag sen jag kom hem, inte heller nogrannt läst nyheterna på DN's hemsida förfallet av min medvetenhet om omvärlden är totalt. Illa,illa.

2. Jag gillar regn. Självklart gillar jag sol också, för att det är varmt och gött och man blir brun och snygg. Men regn är mysigt, så länge man får vara inne, jag blir lugn och det låter så fint med regndroppar som faller.

3. När man kommer hem blir man som man var när man flyttade hemifrån. Hemma hos mig själv anser jag mig vara åtminstone ganska ordningsam, jag ställer alltid upp skorna på skohyllan, jag rengör handfatet efter mig när jag varit på toa, jag ser till att det finns mat hemma, jag diskar undan osv. osv. Sånt som man gör varje dag och inte är jobbigt att göra så länge man tar för vana att göra det på en gång. Hemma i Ume är detta alltså rutin. Hemma i Övervike är det plötsligt inte lika självklart. Jag sparkar av mig skorna framför dörren, lämnar handfatet prickigt av tandkrämsspott, äter mat ur kylskåpet men säger inte till när något tar slut, ställer disken på diskbänken istället för i diskmaskin som är ca 20 centimeter bort osv. osv. Det här är också illa. Jag skäms nästan att skriva det. Men varför blir det såhär? Varför blir man som en irriterande tonåring igen när man kommer hem till mamma och pappa? Och är jag ensam? Det vore ju fruktansvärt pinsamt....

4. Dom där jävla VM-tutorna. Nu följer jag inte VM med endaste liten uns av intresse så egentligen är det underligt att jag bryr mig, men hur störande är dom? Stackars, stackars spelare säger jag bara. Går bara att föreställa sig hur vansinniga dom måste bli på det där ljudet då jag hinner bli less på det av de 3 sekunder som jag brukar hinna se av en match innan jag zappar vidare till en annan kanal.

Annars har jag inte så mycket mer att bjuda på. Utbildningen på jobbet är snart klar och jag ska få börja jobba på riktigt. (Äntligen!) Jag och Viktor har köpt sängar och en tamburmajor. Köksbordet är snart färdigmålat och efter en tur till Moliden igår kväll har vi nu också fyra fina köksstolar som ska målas om. Införskaffandet av ett gemensamt bohag går stadigt framåt och jag kunde inte vara mer nöjd!

Ska försöka att uppdatera oftare, men jag lovar inget! Så till nästa gång:

Fred! Och simma lugnt!

Karin


Pysselhörnan


Redan efter en dags ledighet är jag rastlös som en sockerhög 5åring med konsekvensen att mina idéer på kreativa saker att göra flödar! Idag påbörjade jag jobbet på det som ska bli mitt och Viktors köksbord. Det ska slipas och målas, ungefär en veckas jobb om jag tar det lugnt. Men sen då? Jo, jag ska: fixa en tv-bänk av limträskivor, vit bets och sten; köpa ett gammalt soffbord som jag lär behöva fixa till, alltså målas; och under kvällarna sticka tofflor. Ni ser, att vara "göralös" stimulerar kreativiteten. Och det är på tiden det, är längesen jag kände mig såhär inspirerad att pyssla med grejer :)

Over and out from the pysselhörna!

/Karin

Nu är det sommar, nu är det sol, nu är det hästskit i hagen


Jag är nu hemma i byn för sommaren. Här luktar allt som det ska på sommaren, nyslagna lägdor, nyklyven ved, nyutslagna blommor, nybakt tunnbröd, nymålat hus och hästskit. Behöver jag säga att jag trivs?

Lugnt är det också, det görs inte många knop ska ni veta. Imorse vaknade jag av att katten kom och puttade på mig och jag drack mitt morgonkaffe på farstubron med en bok i handen. Förutom min promenad runt byn är det det vettigaste jag gjort idag. Man skulle kunna påstå att jag har sommarlov på riktigt för första gången sen jag var femton, åtminstone fram till 1a juli!

Peace!

Karin




Slut. I. Huvudet.


Det är längesen jag var så här borta. Så illa är det att jag glömmer bort att blinka och när jag väl gör det är det så länge sen sist att linserna torkat och trillar ur av blinkningen. Misär. Jag ska aldrig mer plugga nationalekonomi om jag kan hjälpa det. Det är så inte min grej.

Annars så packar, städar och packar jag. Och vill mest åka hem till Övik och vara lite ledig, mest för att jag inte pallar med mer plugg nu.

Så. Dagens statusuppdatering completed.

Peace out!

Karin

Allt och inget

Jaha, då har dagen då Philip åker kommit. Nu sitter jag i soffan och dricker kaffe och tycker synd om mig själv lite innan jag ska ta tag i pluggande. Tröstar mig med att jag får åka på semester i Nordnorge, inte alla som gör det.

Plugget var det. Ja, jag trodde att jag bara hade 1, men en stor tenta kvar..... Tills jag gick in på cambro av en slump idag och insåg att jag hade helt missat TRE till som ska skickas in. GOD DAMN IT! Det var INTE cool.

För övrigt ser det ut som fan hemma hos mig, men eftersom jag måste plugga skiter jag i det. Dessutom tror jag att jag har fått pollenallergi. Vet inte redigt hur det känns, men jag har ont i huvet och runt ögonen, och ena näsan är täppt.

Nähä, nu häller jag det sista kaffet i min termos mugg och tar brassestolen med mig ut i solen.

T

Brännbollsyran


Vi tar det i punktform...
Otroligt bra helg, mindre bra att man är en bruten människa nu. Och någon har bajsat i vår trappuppgång. Jag håller mig med andra ord inne så länge jag kan. Svårt att beskriva hur kul vi i Klövsjö Cobras hade, ni som var där vet. Ni andra kan ju hoppas på att det kommer upp bilder på fb samt njuta av klippet ovan!

Over & out!

/Karin


Ett luddigt leopardmönstrat tyg


Det inhandlade jag för ett par dar sen och har nu skapat mig en klänning, ett par fotbeklädnader och ett hårband. Innan det är dags att visa upp denna breathtaking outfit för omvärlden tänkte jag mig hinna sy en liten väska också. Jag kommer att se ut som en cougar cavemanstyle.

Peace! /K


On a rainy day

Hur mysigt är det inte med regn egentligen? Alla ljud blir som lite dämpade, ljudet av bildäck mot blöt asfalt är som skönt och allt ser rent ut och känns fräscht. Sen är det ju positivt för studiemotivationen också. Att mysa in sig i UB med kaffe och böcker tillsammans med goda klasskamrater låter ju riktigt lockande när det är grått och vått utanför! Sen får man tid att fundera också då det lämpar sig väl att sitta inne och fundera lite...

Idag är det tio dagar till sommarlov, och tolv eller tretton dagar till jag åker hem till Övik över sommaren. Jag konstaterar redan nu vilket bra år det här har varit. Jag har hittat rätt utbildning, och ett gäng sköna nya människor som blivit mina vänner blev en bonus. Skidåkningen har hittat en plats i mitt liv och fått mig att införskaffa en ny "dyraste-grej-jag-äger" nämligen mina K2. Jag har tagit beslutet att flytta ifrån min combo Eva, för att istället bli sambo med Viktor. Det har hänt ett par stora avgörande saker som fått mig att må både bra och bajs, men viktigast för mig i år har nog varit allt det lilla. Alla skratt, diskussioner, bra och mindre bra skämt, sena nätter och aktiva dagar, all god mat, allt blod, svett och tårar följt av tillfredsställelsen när arbetet visat sig vara värt det.

I sommar kommer jag njuta för fulla muggar medan jag fixar och donar inför kommande samboliv, jobbar och läser. Men jag kommer också att se fram emot nästa år som jag hoppas blir lika bra, roligt och givande som det här. Att jag faktiskt redan nu tycker att det ska bli ganska okej att komma tillbaka till Umeå och universitetet i höst gör nog också att det kommer bli mycket lättare att njuta av sommaren.

Peace!
/Karin


Som aldrig förr

Har legat i och pluggat som en gnu de senaste dagarna. Igår lyckades jag skicka in inte en, men TVÅ tentor. Känns jäkligt skönt. Trodde dom skulle plåga mig mkt längre än så. I och för sig har jag ju den stora jäveln kvar, men efter en snabb hjälte instats på jobbet i dag är det bara att bita i den sura äpplet och ta tag i den. 4 frågor á 2-5 sidor, det blir ett trevlgit kvällsfördriv och tidsfördriv de kommade dagarna. Om inte annat så får jag ju umgås med Phillippos lite mer innan han åker till det stora landet i väst, fast norrut. Ja, Norge alltså.

Nähä, dags för ännu en kaffekopp på fastande mage innan det är dags att bege sig till bussen, eller ska jag cykla? Tiden får utvisa det.

Peace out, T

Say whuut!?


Detta kanske mest är intressant för andra som studerar på kulturgeografiska institutionen på Umeå universitet, så ni som inte gör det får sluta läsa, det är okej!

Hamnade av en slump för första gången sen det låg snö på marken i kultlab, och guess what? Luften här går att andas! Det är till och med svalt! Trodde aldrig att detta skulle hända men jag är överbevisad, det är faktiskt riktigt behagligt att vara här trots alla minnen av  ångestladdade stunder just då man trycker "print" innan en inlämning. Hade det inte varit för att jag hade ett liv hade jag kanske bosatt mig här, så behagligt är det. I shit you not!

Det var allt, nu ska jag göra det jag kom för att göra och sen återvända hem för att fortsätta steka i solen!

Peace!

/Karin


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0