Long time...


... no see!

Men nu är jag tillbaks igen! Har inte hänt så där väldans jättemycket sen sist men ett par iakttaglser tänkte jag bjuda på.

1.Sommarlovet har en förslappnade inverkan på mig. Åtminstone när det kommer till att hålla sig ajour med vad som händer i världen. Vanligtvis brukar mina morgonar se ut som följer: Stiga upp, slå på nyhetsmorgon, göra kaffe, göra mig i ordning, äta frukost, påbörja dagens sysslor. Alternativt: Stiga upp, slå på nyhetsmorgon, göra kaffe, göra mig i ordning, äta frukost, slå på datorn kolla DN och facebook. Jag startar alltså alltid dagen med nyheter i någon form och kvällstid brukar jag försöka se åtmionstone en nyhetssändning. Inte nu längre. Jag har inte sett nyhetsmorgon en dag sen jag kom hem, inte heller nogrannt läst nyheterna på DN's hemsida förfallet av min medvetenhet om omvärlden är totalt. Illa,illa.

2. Jag gillar regn. Självklart gillar jag sol också, för att det är varmt och gött och man blir brun och snygg. Men regn är mysigt, så länge man får vara inne, jag blir lugn och det låter så fint med regndroppar som faller.

3. När man kommer hem blir man som man var när man flyttade hemifrån. Hemma hos mig själv anser jag mig vara åtminstone ganska ordningsam, jag ställer alltid upp skorna på skohyllan, jag rengör handfatet efter mig när jag varit på toa, jag ser till att det finns mat hemma, jag diskar undan osv. osv. Sånt som man gör varje dag och inte är jobbigt att göra så länge man tar för vana att göra det på en gång. Hemma i Ume är detta alltså rutin. Hemma i Övervike är det plötsligt inte lika självklart. Jag sparkar av mig skorna framför dörren, lämnar handfatet prickigt av tandkrämsspott, äter mat ur kylskåpet men säger inte till när något tar slut, ställer disken på diskbänken istället för i diskmaskin som är ca 20 centimeter bort osv. osv. Det här är också illa. Jag skäms nästan att skriva det. Men varför blir det såhär? Varför blir man som en irriterande tonåring igen när man kommer hem till mamma och pappa? Och är jag ensam? Det vore ju fruktansvärt pinsamt....

4. Dom där jävla VM-tutorna. Nu följer jag inte VM med endaste liten uns av intresse så egentligen är det underligt att jag bryr mig, men hur störande är dom? Stackars, stackars spelare säger jag bara. Går bara att föreställa sig hur vansinniga dom måste bli på det där ljudet då jag hinner bli less på det av de 3 sekunder som jag brukar hinna se av en match innan jag zappar vidare till en annan kanal.

Annars har jag inte så mycket mer att bjuda på. Utbildningen på jobbet är snart klar och jag ska få börja jobba på riktigt. (Äntligen!) Jag och Viktor har köpt sängar och en tamburmajor. Köksbordet är snart färdigmålat och efter en tur till Moliden igår kväll har vi nu också fyra fina köksstolar som ska målas om. Införskaffandet av ett gemensamt bohag går stadigt framåt och jag kunde inte vara mer nöjd!

Ska försöka att uppdatera oftare, men jag lovar inget! Så till nästa gång:

Fred! Och simma lugnt!

Karin


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0