poppycock

Imorgon börjar påsken och ikväll åker jag hem till Mor och Far. Tanken var ju från början att jag skulle haka på familjen Bretting till Marsliden men då tagget svek mig och foten vred sig skippade jag den idén. Hemma har jag inte tänkt göra så mycket mer än att moffa i mig mat, hoppas på sol och gosa med katten. Möjligen att jag tar mig ut på en promenad, beror på foten.

Surt förresten det där med min fot, var ute och gick för att testa om det gick igår kväll. Och gick gjorde det, dumt av mig bara att trampa på dammsugarslangen när jag kom hem. Ytterligare ett bevis för att lagen om alltings jävlighet gäller, och att det straffar sig att vara duktig.

Visst syns det att jag är typ apcool?!
Och att jag är solbränd i ansiktet?!

Igår gick mina absoluta favoritjeans sönder, jag har helt enkelt nött ut dem och jag kan inte låta bli att sörja dem. De har använts i vått och torrt, i alla situationer och åtminstone tre dagar i veckan de senaste 8 månderna. Jag har alltså på riktigt älskat sönder dem. Vad ska jag nu ha på mig?! Helvete!

I helgen kommer la familia upp för att fira pappas födelsedag, som egentligen är på tisdag men det är ju en dum dag om man bor en bit ifrån varandra. Jag slängde nyss ihop botten till cheesecaken som jag ska bjuda på och alla andra förberedelser tror jag är all set and done.

Kommer alltså att vara ganska tyst här fram till på söndag. Då får ni veta vad det är för inspelning med SVT vi ska göra och kanske vad som hände mig idag, beroende på om jag kan stå för det eller inte. Lite oklart hur det är med det ännu. Känner mig töntig som säger A men inte B men vad gör man inte för att folk ska klicka sig in här igen?

Den här veckan är jag så sinnessjukt dagvill. Har så sanslöst mycket att göra och komma ihåg, känns det som, så att varje dag känns som två. Å ja vet int vartåt ja ska he mä. Jobbar mycket på en av mina främst lärdomar från servicebranschen, gå fort och var glad så löser sig det mesta.

Sen har jag också fått nys om en möjlighet att åka till Afrika't som utbytesstudent i 10veckor nästa år. Detta skulle dock innebära att jag skulle missa en del som jag vill och behöver läsa, vilket leder till att jag kommer bli kvar på universitetet i ytterligare ett år. Inte så cool. Så nu är frågan resa eller inte resa? Och om jag reser, hoppa på utbytet eller söka ett stipendium och skriva c-uppsats i Afrika? Svårt, svårt, svårt!

Sen vill jag en massa annat också, typ att det ska bli vår och att jag ska hitta en hög med pengar någonstans. Det ena känns mer troligt än det andra om man säger så. Mest vill jag att jag ska komma ihåg att ringa det dära samtalet som jag tänkt ringa i typ 2 veckor nu, har ju till och med numret inlagt i telefonen så så svårt borde det ju inte vara? Eller va?

Ah well, slut på dravleriet. Fred på er fränder!

1. Smörj en form med löstagbar kant (23 cm i diameter) med smör.

2. Lägg i digestivekexen i en ren diskhandduk och mosa dem till smulor med en brödkavel. Sätt en stekpanna på låg värme, lägg i havregrynen och rosta till de får färg. Tärna smöret och lägg det i pannan tillsammand med kexsmulorna. Rör varsamt med en träslev till en sammanhängande massa.

3. Ta bort från värmen, sleva över massan i formen och släta ut den. Platta varsamt ut med händerna eller baksidan me den slev - vi vill ha en jämn och hårt packa botten. Låt svalna och stelna i kylskåp i 1 timme.

4. Om du använder en vaniljstång, dela den på längden och skrapa med kniv försiktigt ut fröna. Lägg all philadelphiaost i en skål, tillsätt vaniljfrön eller vaniljessens, strösocker, rivet citron- och apelsinskal samt saften från citronen. Rör om ordentlige tills du har en slät och fin blandning.

5. Vispa grädden lätt i en annan skål. Tillsätt hälften av grädden till ostblandningen och vänd ner den. Vänd därefter varsamt ner resten av grädden. Blanda samman smeten, sleva sedan upp den på kakbottnen och släta till med slickpott. Låt cheesecaken stå i kylen i minst en timme.

6. Lossa försiktigt kakan med en liten kniv och lyft upp den ut formen. Lägg upp den på ett tårtfat.

7. Blanda socker och hallon i en skål, mosa med händerna. Häll hallonen över cheesecaken och sprid ut i ett jämnt lager med baksidan av en sked.

Ibland har man sådana där dagar då man känner sig lite grå, tråkig och inte helt på topp. Speciellt den här tiden på året då det är slaskigt ute och man snorar som aldrig förr. Då brukar jag piffa till mig lite extra, gärna med något färgglatt.

I fredagskväll när jag skulle gå till affären och handla mat för helgen kände jag mig lite sunkig men med lite knallrosa läppstift matchat till min duvblå basker blev jag snabbt lite franskt chic sådär. Helt plötsligt kände jag mig mycket, mycket finare!

Så put your lipstick on och le så blir världen lite vackrare!

...gör man bäst i att hålla tyst har jag fått lära mig. Och något att vettigt att säga kan jag inte påstå att jag har. Var och klippte mig idag, blev samma friss som förra gången. I helgen har jag lägenheten för mig själv och är småförkyld så det kommer inte bli mycket till fart på mig. Ska dock fika med Maja imorgon och med Eva och Tone på söndag, de ska då få smaka mitt provbak inför pappas 60års firande.

And that's about it!

Eller förresten, jävligt rolig grej, vi ska medverka i ett valborgprogram om studenter som ska sändas i SVT. Sjukt kul! Vilka "vi" är och varför vi blev utvalda tar vi en annan gång när jag vet mer om när, var och hur inspelningen ska ske.

Trevlig helg på er!

Utan att veta säkert tror jag att de allra flesta som läser min blogg är personer som jag inte träffar särskilt ofta, därför kommer här en liten update i egenhändigt skapad listform om vad som försiggår med mig just nu.

Humör: Just idag ganska seg men överlag de senaste veckorna har jag varit på oförskämt bra humör.

Mående: Förkyld mest jämt vilket är tråkigt. Har två stygn på ryggen efter borttagning av födelsemärken.

Privat: Same old same old på förhållande fronten, no drama here. Papsen fyller dock 60 i dagarna så pågår lite tänk och fix inför det. Och inför sambos födelsedag som infaller dagen efter pappas, bekvämt det där. Liksom svårt att glömma bort deras födelsedagar när de är så nära varandra.

Skolan: Kursstart på nya kursen idag, vilken jag inte var på eftersom jag ligger hemma i förkylning. GISandet fortsätter men denna gång med rasterdata. Kan inte riktigt förklara vad rasterdata är men GIS kan jag berätta står för Geografiska Informationssystem. Vi sitter alltså och lär oss att göra kartor över sånt som har en geografisk lokalisering, vilket är typ allt.

Jobbet: Rullar på som vanligt och är trevligt som alltid. Fick sommarschemat förra veckan och det såg ut ungefär som förra sommaren.

Våren: Kommer nog till stora delar att spenderas framför datorn lekandes med GIS tyvärr. När jag inte är där hoppas jag att jag är antingen i löpspåret eller i solen med en cider i handen. Kommer även att återigen hoppa i grottmänniska outfitten och leva rövare på brännbollsyran i maj. Och om man kan räkna det till vår rocka skidbacken vecka 15 och 18.

Sommaren: Fattig som det ser ut nu där jag inte får tillbaka lika mycket på skatten i år, vilket har sina naturliga orsaker men det är inge kul ändå. Å andra sidan har jag inga stora inköp som måste göras i sommar men vill hemskt gärna ha råd att åka till Gotland på vår lilla släktträff.

Träningen: Jag måste säga att jag är bättre på att springa än vad jag trodde, dock kan jag inte riktigt se någon utveckling då det hela tiden blir avbrott för att jag blir sjuk, och däremellan tar jag det lugnt för att jag inte ska chocka sönder kroppen efter att ha varit sjukt. Så det gär trögt, minst sagt. Frusterande är vad det är. Har också lagt om mitt mål eftersom jag är sjuk så mycket till att klara 5km på 25 minuter den 19e maj och 10km på 50min den 5e september då tjejmilen är. Ska dock inte springa tjejmilen då jag inte ids ta mig till Sthlm, lägger hellre pengarna på en fjällenresa under skidsäsongen.

Borde: Ringa den där snubben på det där kontoret som jag skulle vilja gratisjobba lite på i sommar. Känns inte så kul att ringa dit och låta täppt och krasslig och äcklig dock...

Hoppas: Att det inte är försent för gratisjobb när jag väl ringer. Att Luleå vinner SM. Att jag blir frisk snart. Att pappa blir glad för sin present. Att jag klarat tentan vi gjorde förra veckan. Att våren blir awesome. Att jag inte har cancer!

Vill: Ha mer pengar. Köpa en ny garderob. Resa till ett varmare land. Stanna kvar i vintern men samtidigt ha sommar. Skaffa nya gardiner. Ha en hushållsassistent. Få ett VG på GIS-kurserna. Inte ha cancer.

Annat jag vill ha sagt: Har ju som sagt tagit bort födelsemärken och ärren ser inte alls ut att bli farliga. (Peppar, peppar!) Dock nojjar jag nu mer än någonsin över alla andra födelsemärken på kroppen och över att jag ska ha cancer, kanske därför jag är förkyld jämt?

Uppdaterade?

Nu saknar jag en del av frisyrerna lite, kanske bli brunett igen?

Eller halvlångt?

Eller spara ut till låångt igen kanske?

Idag hade vi säljutbildning på jobbet, vi ska lära oss att bli säljande säljare. Allt gott och väl med det men det fick mig att börja tänka på vad jag uppskattar när jag är kund, för hur ska jag kunna sälja på ett trevligt och äkta sätt om jag inte går till mig själv och frågar hur jag vill ha det när jag är konsumenten.

Jag avskyr försäljare som uppenbart är ute efter att bara sälja på mig mer, det finns liksom ingen önskan att uppfylla MINA önskningar och behov utan bara att få upp snittkvittot. Hur personligt är det? Och ett personligt bemötande med bra service är ju tio gånger bättre än att bli påprackad en massa som jag inte hade tänkt köpa ändå.

Inköp gör jag mycket hellre i en butik där personalen hälsar, frågar om jag vill ha hjälp och sen låter mig vara om jag säger nej och inte försöker hjälpa mig ändå. Vill jag däremot ha hjälp vill jag inte bli "lurad" eller "säljsnackad" utan lyssnad på och få personlig service.

Nu säger jag inte att vår "coach" som det så fränt heter inte höll med om vissa av dessa saker men jag känner ändå att någon säljadne säljare kommer jag aldrig att bli, snarare en servande säljare. Merförsäljning av billigt jox i kassan kommer nog aldrig att bli min grej! (Om jag inte tänker att kunden behöver det billiga joxet i kassan, såklart)

Jag avskyr när jag är in the zone och ska plugga och så dyker det upp folk som rycker mig ur det som ingenting. Idag var ett klockrent sånt tillfälle, satt helt fokuserad i datasalen och tyckte att det gick ganska bra. Då börjar tre andra studenter att kolla på youtubeklipp där någon unge grinar för att hon gillar Justin Bieber. Vad i h-vete?! Not cool!

3 minuter in i youtubemaratonet slår sig en kille ner bredvid mig, no harm in that, men den här kan inte ha sett en dusch på veckor! Hur fan kan man gå utanför dörrn och lukta sådär? Tänk er en kille med gamla skydd som spelat 10 matcher på raken, så luktade han.

Ungefär där gav jag upp och gick hem, hoppas på bättre tur imorgon...

Jag har ett mål om att ta milen om 10 veckor och att springa blodomloppet i maj, inte omöjligt men kommer kräva en del. Igår var första löppasset, vilket gick över förväntan bra! Målet var att springa i lugn takt i 30 minuter, efter vilka jag kommit 4 kilometer och inte var särskilt trött. Eva stod på bandet bredvid och såg så duktig ut så jag fortsatte av bara farten. Varvade dock rask gång med lugn löpning efter det, kändes smart. Totalt sprang jag 6 kilometer och kroppen kändes helt okej efteråt. Men idag har jag ont i knäna. Not cool. Får hoppas att det enbart beror på ovana och att det går över fort!

Tips till alla er som bor i Umeå, Skogis söndagsfika! Går inte av för hackor I tell you! Ordentliga bitar av rejäla sockerchockar, kaffe, te, juice, en uppsjö av mackor plus våfflor. Allt för priser som är gudasända till en fattig student som hellre lägger pengarna på snygga attrialjer och skidresor. 12-16 på söndagar på SLUs kårhus.

Förutom sköna priser är där också en skön blandning på folk, alltifrån hurtbullar i G1000 byxor som varit uppe sen 7 och tränat hund, pimplat och åkt skidor till ekonomibrudar i gårdagens smink och utan bh! Mycket att se på om sällskapet inte lever upp till förväntningarna.

Vi satt i drygt en timme idag och hann avhandla allt från grabbarnas bandnamn till tema för årets brännbollsyra och klubba en trip till Klövsjö vecka 15. Sjukt vad bortskämd jag är med underbart folk runtomkring mig!