Misär
Jag är sjuk
Jag har fel vecka i månaden
Jag har inga pengar kvar
Jag måste tentaplugga
Jag borde städa
Jag borde verkligen tvätta
Klart slut från tjej som har en miserabel dag.
Klimatsmart
Jag har någon sorts ambition att leva klimatsmart. Att inte ha ett så stort ekologiskt fotavtryck (google it), begränsa mina utsläpp osv. osv. Men jäklar vad svårt det är. Man kan ju få dödsångest för mindre!
Tänkte ett tag att man borde bli vegetarian eftersom en vegetarisk kost är typ 4gånger mindre slitsamt för ekosystemen än vad en kost med kött är. Men det funkar ju inte, i alla fall inte om man vill ha en någorlunda varierad kost eftersom man då ändå stoppar i sig en massa som är producerat under tveksamma förhållanden, fraktats långa sträckor och så där.
Nu är jag inne på att man ska leva så lokalt och effektivt som mjöligt. Alltså ta alla ärenden med bil, om man nu har och absolut måste ta bil, på samma dag. Så spar man förhoppningsvis in på en massa fram-och-tillbaka-i-onödan-sträckor. Köpa produkter som är producerade så lokalt som möjligt och ekologiskt som det går. Att planera inköp av färskvaror så man inte måste slänga en massa. Släcka lampor när man går ut ur rummet, stänga av tvn på tvn, stänga av datorn, ta kortare duschar. Ja ni förstår.
Men helvette vad svårt det är ändå! Har man bil blir man ju bekväm, och lite dum. (Nu har jag inte bil men jag vet ju hur man blir när man bor hemma hos mor och far över sommrarna) Och hur skönt är det inte att duscha länge på morgonen? Speciellt när el, uppvärmning och vatten inkluderat i sin hutlöst låga hyra, inte fasen spar man på krutet då! Och lampor måååste jag ju ha tänt hemma när jag inte är hemma för det blir ju finare utifrån och är trevligare att komma hem. Och hur ovärt känns det inte att ta tåg till sthlm som tar tre gånger så lång tid och är dubbelt så dyrt som flyg men hundra (typ) gånger miljövänligare?
Jo, man är ju dum i huvudet. Och lat. Och snål. Och nu fick jag lite mer dödsångest. Fast nu överdrev jag visst igen. Dåligt samvete fick jag. Jag önskar jag kunde säga att jag gör så gott jag kan men det gör jag inte. Nog fan kan man göra bättre ifrån sig när det gäller detta, det kan nog de flesta. Men man blir ju så snål. Skyller på att jag är student.
Det är väl som dom säger. Naturen är ingen disneyfilm, och snart är det vinter....

När det oväntade händer...
"Amor vincit omnia"
Projekt magrutor 2011?
Har insett att jag inte har så mycket hull som jag tänkt att jag har som döljer/vadderar in min potentiellt stenhårda mage. Så nu funderar jag på att starta projekt synliga magrutor 2011, så jävla svårt kan det väl inte vara? Eller? Hur mycket träning behövs? Tycker ju att jag kommit igång ganska bra nu men det kanske inte räcker? Många frågor här, måste googla. I'll keep you uppdated!
Karin aka sexpacket.
PS. Fast sexig är jag ju redan så ett sexigt pack kan vi ju utan tvekan kalla mig. Eller hur det nu var.
Ett kollektiv på landet?
En vän till mig kläckte den helt underbara idén att hyra ett hus och bilda ett kollektiv på landet. Odla sin egen potatis och andra grönsaker, fylla frysen med bär och svamp. Bara äta kött och fisk vi fångat själva ha höns som ger oss ägg. Lite så, straightedge till hälften. För cava och choklad och viss alkohol tänker vi inte ge upp.
Tål att tänkas på. Ska sambo ändå ta sina skidor och bege sig till Canada en säsong kan ju jag leva klimatsmart i ett kollektiv, för att väga upp och inte bli knäpp av ensamhet tänker jag. Ska bara hitta lämpligt hus också...
Karin
Update/edit!
Vi ska visst inte äta kött, kanske fisk. My bad! Vegetariskt år here I come!
Fake it til You make it!
Jag låtsas att jag är på bra humör tills att jag är på bra humör på riktigt. Jag ler mot främlingar, är så trevlig jag kan förmå mig och får en massa leenden och trevligheter tillbaka som förr eller senare gör mig på bra humör förr eller senare. Har märkt att detta är speciellt verksamt i närheten av personer man egentligen inte tycker om och som uppenbarligen inte tycker om mig. Jag avväpnar dem med leenden.
Peace!
/Karin
Mobergs fucking möbler
Men jag väntade snällt, om än upprört till följande måndag, dvs måndag vecka 7 efter beställning, och ringde då istället. Den smått otrevlige försäljaren talade då om för mig att soffan inte kommit men att den skulle göra det följande vecka. Jag var då måttligt irriterad och ifrågasatte att det då skulle ha tagit 8 veckor sedan jag köpte soffan som skulle ha kommit på 6 veckor. Försäljaren försökte då få det till att han sagt minst 6 veckor men den gubben gick jag inte på och fick till slut komopensationen att de skulle leverera hem soffan till mig i Umeå lördag vecka 8. Och jag var inte nöjd men lugnad.
Idag ringde jag dem igen för att höra när på lördag de skulle komma, och inte fan kommer de på lördag! Soffan har fortfarande inte kommit! Vi kommer alltså inte få soffan förrän om ytterligare en vecka, dvs 9 veckor efter att vi betalat den och 3 veckor senare än vad som var avtalet.
Kan tyckas fjantigt att bli så upprörd men då man ligger ute med ca 7000 kr, inte har någonstans att sitta, har varit tvungen att ställa in sitt födelsedagsfirande för att det är så ytterligt tråkigt att bjuda hem folk när man inte kan erbjuda dem annat att sitta på än golvet och det ekar i vardagsrummet, skjutit på inflyttningsfesten i 3 veckor och tycker det är allmänt jobbigt att inte kunna bli klar med lägenheten någon gång så bli rman förbannad. Att jag dessutom på senaste haft sjuka problem med nacken och inte kunnat se på tv utan att efter en halvtimme få äckligt ont gör inte saken bättre.
Jag kommer aldrig igen att göra ett större inköp på en liten butik, de stora kedjorna har regelbundnare leveranser och chansen att få sina varor i tid är därmed större. Det är sånt här som gör att det skiter sig för småföretag, de kan inte hålla vad de lovar. Och jag tänker definitivt aldrig mer att lita på eller handla från Mobergs möbler i Arnäsvall. Aldrig mer.
/Karin
Follow up Valet 2010
Ett par frågor som enligt mig fattas och några som känns lite orelevanta, men alla är ju guskelov inte som jag!
Så gör det du som inte bestämt dig än :)
Peace, Karin
Pocahontas as housewife
Att leka pocahontas igår var sjukt kul. Att tvätta ur den svarta hårfärgen var inte lika kul, krävdes 5 schamponeringar innan vattnet slutade rinna i svarta strömmar i badkaret. Ännu mindre kul var det att spendera 90 minuter med att skrubba bort färgen från badkar, tvättfat, golv, väggar och toalettstol. Undrar vad fan jag höll på med när jag skulle spraya håret? Måste ju ha sprayat mer runtomkring mig än på håret, no wonder färgen inte räckte hela vägen. För er som var med i mitt liv vid ungefär samma tid förra året vet ju att jag har gjort ungefär samma sak en gång förr men den gången med löst glitter som efter en kväll utklädd till Tingeling var precis överallt. Att jag aldrig lär mig!
Anyways, hur snygg var jag som Pocahontas? (Bild snodd av Lisa på FB (: )
Valet 2010
I never considered a difference of opinion in politics, in religion, in philosophy, as cause for withdrawing from a friend.
Jag vet vad jag kommer att rösta på men diskuterar gärna ändå. Lite tråkigt är dock att jag ofta känner behov av att lugna ner den eller de som jag diskuterar med för att de tar det lite för personligt. Politik ska man ta personligt för att det berör ens person, och det är härligt då politik engagerar, men viktigare är väl ändå att inte vara så inskränkt att man inte kan acceptera och respektera andras tankar och åsikter? Vad har man egentligen för utbyte av en person som alltid tänker lika?
Peace!
Karin
Insparkens sista dag
Idag är det insprakens sista dag, lite tråkigt och lite skönt. Har varit mycket energi som gått åt men det har givits mycket tillbaka. Efter idag/kväll kan jag börja fokusera på annat typ 150% studietakt, träning, vänner som inte går på kult.geo.institutionen och bloggen på ett hörn.
Ikväll vankas disneyfest och min outfit är kirrad med fransar, smycken och armbindel. Kommer bli bra det här, I can feel it!
/K
Akademiska dagar, galna nätter
Ikväll ska det inte nollas något eller någon utan jag ska tjejhänga med Townie och Eva, blir najs.
Det enda som inte är cool för tillfället är att vår soffa inte kommit än, är jobbigare än man tror att sitta som en banan i en kuddhög när man ska se på dumburken, man kan ju tro att det skulle vara nog motivation för att resa sig och göra något vettigt. Typ träna. Men icke, ölkilona samlas i en kula på magen och en del runt låren. Men det tar vi tag i en annan vecka.
En fundering: Varför får man (jag) alltid så dålig och snuskig humor på bakfyllan?
Peace!
Jag ska bli buddisth!
Fjällsen!
Vi är nog ett av få par i vår ålder och bekantskapskrets som väljer att spendera sin enda lediga vecka tillsammans i en stuga utan rinnande vatten och tycker att det är avkopplande och roligt att vandra och leta/plocka kantareller, gå på sightseeing i en kyrkby och där enda tillstymelse till shopping utgjordes av tunnbröd, rökt öring och öringsås. Har en känsla av att många tycker vi är lite knäppa som väljer detta framför en sista minuten, ett festivalbesök eller en trip till någon storstad. Kalla oss förtidspensionärer. Pics kommer, men på fejjan. Så håll utkik där.
Peace! /K
How much does the clothes cost in the Matrix?
Jag saknar att få gå på föreläsningar.
Jag saknar att skratta i killen med Matrix-outfit i smyg.
Det ska bli så himla skönt och kul att få gå på föreläsningar igen!! Jag saknar att snooza tio minuter extra och köpa morgonkaffe i skolan varje morgon och ta med in på föreläsningen, i stället för att koka hemma. Eller koka det och hälla i mig snygga termosmugg och dricka på vägen dit. Det ska bli skönt att gå kliva upp och känna att man måste göra sig i ordning och se representabel ut en hel dag i stället för att kliva upp, dra på sig ett linne och slitna shorts och inte göra nåt alls. Och att få lite struktur!
Jag har såklart också redan en plan för hur jag ska lägga upp terminen, som alla andra terminer. Så nu är det bara att invänta andra veckan så att planen traditionsenligt kan fara och flyga åt fanders.
Jag längtar efter att få gå och köpa nya kollegieblock och kanske även litteraturen den här gången! Kanske ska satsa på ett snyggt pennfack den här gången med. It will me sweet!
När jag läser igenom det jag har skrivit ner nu slår mig en tanke. Förutom att mamma och Hattsjö-bornas elakheter om att min termosmugg skulle vara tom, hade dom kanske inte så fel. Jag trivs jäkligt bra med att promenera till skolan med mitt kaffe i min termosmugg och min dator trygg i sitt fodral i väskan. Who would have thought!?
May the force be with you.
T-Bone
Taking two for the team
Men jodå, det har jag gjort idag, först slet jag (läs pappa) mig ur sängen vid cirkus 06.30 för att jag skulle skjutsa päronen till jobbet. Snäll dotter!
Eller fan tre för the team är det ju! Skjutsade ju lillebror till hans jobb med runt 11.
Sen tog jag en för laget på jobbet också när jag studsade tillbaka in till stan strax innan 12 för att täcka upp för stackars sjuka C. 40 minuter tog det att fixe sig acceptabel, äta lunch och inställa sig på jobbet. Känns jävligt bra när man kan ställa upp för andra, man kan som vara lite självgod då utan att vara helt odräglig.
Så nu vet ni var ni har en som ställer upp, om ni skulle behöva en sån någon gång!
Mitt i livet
En sak jag inte gillar med mitt jobb...
Det finns en sak jag absolut inte gillar med mitt jobb. En enda sak, och det är när folk svarar i telefonen när jag servar dem i kassan eller hjälper dem ute i butiken. Så jävla respektlöst! Ska jag stå där och vänta då medan dom tjötar på om sina små trivialiteter?! Va?! Det har jag absolut ingen skyldighet att göra och det är sånt grovt slöseri med min tid! Okej om de ursäktar sig och säger att de verkligen måste ta det här samtalet, då kan jag vänta, men fan inte om de svarar och sedan pratar på i flera minuter och förväntar sig att jag ska stå kvar medans. Jädra människor!
I övrigt älskar jag att jobba i bokhandel och tycker inte alls att det känns skönt att jag jobbar sista dagen för i sommar på lördag, jag vill jobba mer!
Iakttagelser i Vadsö del 2.
Efter att ha städat lägenheten här i Norge med en sopborste i brist på dammsugare följde jag med Daniel ut till Philip i Vardö, en stad 7 mil härifrån där Philip kollar en massa saker. Vi skulle kolla vad stengrunden dom hittat bakom ett hus kunde vara och vart den tog vägen.
I alla fall, där sitter vi i bilen och snackar skit när jag ser ett får precis bredvid vägen. Och ett till, och ett till och ett till. Synd för den fårbonden vars får har brutit sig ut tänkte jag. Men oj vad fel jag hade. När vi hade kört 3 mil och det fortfarande är får överallt insåg jag att fåren går vart dom vill här uppe. Fritt strövande över mark och moras, uppe på tvärbranter och mitt på vägen. Inga "Varning för älg"-skyltar här inte, men varning för får. En och annan ren såg vi också, men fåren var fariken överallt. Dom låg och sov precis i väggrenen och sket fullständigt i om det kom en bil och drog förbi dem.
Isberget som bröt sig loss från Grönland, eller vart i från det nu var, passerade oss igår med när vi var på väg hem. Eller ja, det såg då ut som det ialla fall med egentligen var det bara moln. Det stå dock sjukt häftigt ut. Precis som ett stort berg.
Vad jag ska göra idag vet jag inte redigt. Nu är tvätten tvättad och lägenheten städad. Antingen blir det en promenad i Vadsö ensammen, eller så hänger jag med Philip till Vardö idag med och går omkring där i några timmar och ser vad vi hittar. Varangerfestivalen börjar idag eller imorgon tror jag. Kostar 1700NOK om man vill gå alla dagar och lyssna på halvbra jazzmusiker. Tror att vi kommer höra dem lika bra från balkongen. Och imorgon kommer Sofi hit från Alta. Gött det. Nu mer kaffe.
Herrens frid och may the force be with you!
Tone
Årets bakfylla
Vet inte riktigt varför jag delar med mig av det här. Kalla mig äcklig om ni vill. Men jag går genom livet tänkandes att ärlighet varar längst och tänker minnsan inte påstå att jag hade en alldeles superbra dag i lördags. Även om bakfull i goda vänners lag är fan så mycket roligare än att vara det ensam, man har ju iaf någon att skratta åt eländet med.
Men fredagen var rolig. Väldigt rolig! Satte i mig säkert 30 kräftor och mådde som en kung!
Over and out!
Karin