Gammal kärlek
Har för tillfället snöat in på hur himla fint det är med par som håller ihop hela livet ut eller hittar varandra på ålderns höst. Som Ebba och Torgny i kortfilmen jag nämnde i föregående inlägg. Eller den fina anekdoten jag läste om hos braiga Annika om kvinnan som 3år efter sin mans död fortfarande köper lamm till middag. Trots att hon inte tycker om det så där värst mycket, bara för att hennes man alltid ville ha det.
För mig är det fint att man kan bli så van en annan person, så mycket en del av två, att man fortsätter med sådant man gjorde för den andre långt efter att han eller hon är borta. Och med personer som blir kära i hög ålder. Det bevisar för mig att ordspråket är sant, gammal kärlek rostar aldrig. Och man blir aldrig för gammal för att bli fnittrigt nykär!
För mig är det fint att man kan bli så van en annan person, så mycket en del av två, att man fortsätter med sådant man gjorde för den andre långt efter att han eller hon är borta. Och med personer som blir kära i hög ålder. Det bevisar för mig att ordspråket är sant, gammal kärlek rostar aldrig. Och man blir aldrig för gammal för att bli fnittrigt nykär!
Kommentarer
Trackback
