Iakttagelser i Vadsö del 1.
Äntligen(!!) är jag hos min Phillie i Vadsö. Sjukt omständigt var det att ta sig hit men det var det värt.
Hittills har jag hunnit med en promenad längst vattnet ner till stan(?) och upplevt utelivet. Lördagskvällen började hos Daniel för invigning och grillning på balkongen. Helt sjuuuk utsikt måste jag säga. Öldrickning och skitsnack ledde sen vidare till Opticom och man kan bli chockad för mindre. Följande syses vara helt normalt i denna stad: Tanter i brutalt blekt hår, översminakde ansikten a la maskeradutstyrsel och kläder som skulle se liite bra ut på en 20-25åring. Män i cowboy-ig outfit med en nork touch som står på utkanten av dansgolvet och skriker Xena worriorprincess-krigsrop. De lite yngre killarna kör ist på en liite mer normal klädsel men roar sig med att trycka upp tjejerna mot väggen på dansgolvet och knida sig mot dom för att sen går över till nästan tjej. Jag funderar på om detta är ngt primitivt som hänger kvar. Typ som hundar kissar in sina revir.
Gårdagen bjöd inte på allt för mycket. Philip fyllde år så han fick paket på sängen och jag "väckte" honom med att sjunga Ja må han leva. Efter lite kaffe och serieläsning begav vi oss mot Statoil (det enda som är öppet på söndagar) för att köpa snus. En dosa kostar tydligen 75NOK, alltså ca 80SEK!! Resten av dagen sov jag nog bort. Försökte läsa lite i tidningarna Philip fick av sin bror men somnade om hela tiden.
Idag ska jag vara huslig tror jag. Philip har gått till jobbet och jag sitter här i Pyjamas och dricker kaffe och kollar på serier på datorn då det inte finns någon tv. Ska snart ta tag i tvätten, men avloppet måste rensas först om jag inte vill svämma över hela badrummet. Jag har ju spenderat hela sommaren med att göra det, både på jobbet och hemma så varför inte fortsätta här tänkte jag. Hade tänkt vara lyxhustru de här tre veckorna, men Philip hade inte råd med det sa han. Typiskt. Får i stället bli husfru från 50-talet med maten på bordet när min hårt anrbetande man kommer hem efter en lång dag på jobbet.
Vad eftermiddagen sen bjuder på återstår att se. Eventuellet hänger jag med till Vardö och arkeologiar mig vid vad Daniel hoppas på är en kyrka från mellan 1300-talet och 1700-talet där de har hittat bl a ett skenben från ett barn.
Frid vare med er. T to the one